Imorgon kommer hösten på besök.

Imorgon är det första september,
imorgon fyller pappa år,
imorgon har Samuel namnsdag,
imorgon börjar hösten efter Anna-Karins tidräkning.

Jag sitter och pluggar och funderar över om jag tagit för mycket vatten över huvudet. 150 % är jag redo för det?

Nåväl, än så länge känns det helt okej, jag måste bara lära mig att säga "nej" till en mängd andra saker. Försöka leva ett liv som jag står för. Jag står inte för tristess och och sura miner därför bör jag börja tänka om på många plan.

Imorgon kommer hösten på besök undrar var den har med sig, vilka känslor denna kommer skapa och hur länge den stannar kvar.....

Tre månader.

I jämförelsernas timme.

Ska man göra något riktigt deprimerande, ska man börja jämföra sig med andra. Särskilt på kvällar då man är sentimentaliteten själv. Jämförandet är källan till avundsjuka, girighet, besserwisserhet, osunda begär och mycket annat ont. Bättre är att inse hur fantastiskt unik jag som människa är, att jag har ett eget liv som dessutom kan bli hur spännande som helst om jag vågar gå på djupt vatten och lita på Gud.

Och trots denna vetskap går jag på detta ändå...Suck.