måndag 12 september 2011
I väntan på solsken.
Regnet öser ner och jag försöker plugga. Någonstans finns viljan men den har ännu inte riktigt vaknat. Kanske blir det bättre om några år. Jag vill inte drömma om en framtid längre, det känns så meningslöst. Just nu. Allt känns rätt så meningslöst just nu. Jag vill inte vara tvungen att sätta på mig en ställning för att kunna le.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Allt är meningslöst i det stora perspektivet om man tänker på livets mening etc, sett ur min synpunkt. I det korta konkreta perspektivet, dvs det man gör dagligen i form av arbete, studier, umgänge med andra etc finns det oftast en tillfredsställande mening. Om inte annat får man intala sig det. solen dyker alltid upp, ibland när man minst anar det. Ingen människa befinner sig ständigt i solen. Soldagrar (ej felstavat) kommer och går. Fokusera på målet. Din tid kommer. P-a Kram
"Ditt ORD är mina fötters lykta och ett ljus på min stig, som herden vakar över fåren, så vakar Du även över mig. Jag vet Du går före och visar mig vägen så intet ont kan mig hända när jag ser på Dig" Den sångstrofen kom till mig på morgonen när jag cyklade hem från jobbet i går morse och då tänkte jag även på dig min kära dotter. Han med stort H är intresserad utav dig och vill leda dig.Tänk på sången som Emilia Lindberg sjunger, "Han är med på höjden men också i dalen" Kram från mamma.
Skicka en kommentar