Ein Elephant für dich

Jag åkte till staden i Söder. Det tog mig fem timmar dit och sex timmar hem. Det var billigast så. Jag läste ut Inpå helig mark av Olof Edsinger och började läsa Egalias döttrar. Klara min vän, vilken läsupplevelse. Jag har aldrig varit så förvirrad i mitt läsande som nu, men ack så underhållande och inte minst en ordentlig tankeställare. Livets s k normer är inte så klockrent självklara trots allt.

Fröknar blir herkar, människor blir kvinniskor, sjömän blir sjökvinnor, behåar blir pehåar.

Malmö gav fina möten, tankeställare efter tankeställare. Jag lämnade ändock min 17 timmars vistelse med ett leende på läpparna. - Det finns visst fler än jag som diggar text-tv.
Det var en fantastisk vegetarisk buffé som jag bara frossade i och jag ångrar att jag somnade och missade den omissbara tack-o-suck-rundan.

Dagen idag har bestått av tysk rock-pop, tysk ironi-rock, tysk viking-rock a la youtube och egentillverkad schweizisk käserösti a la mig själv. Bitte gib mir nur ein wort...

Jag känner att jag måste börja ladda inför efter-nyår-sysselsättningen. Till jul kanske det blir Stolle i köket, vem vet.

Imorgon ska jag vara mattelärare för tolvåringar. Japp. Det är inte annat än att jag känner en liten nervositet. Tragiskt nog.
- Väx upp A-K! Du är faktiskt 20 år!
- Je sais.

Förutom detta kom jag på att livet är ganska ljust, med några tunga ovädersmoln. Förbipasserande.
I Malmö märkte jag att jag fortfarande lider av en undererfarenhet i viss mån (ganska stor mån).

Aja, jag längtar fortfarande till en doft av järn. Men snart ska jag till Marocko och där kanske jag glömmer bort hur det luktar. Javisst! Marocko! Imorgon måste jag ta tag i den där vaccinationsfrågan.

Bis Morgon oder ein anderen Mal...
The wannabe-som-alla-andra