onsdag 17 juni 2009

En saga frün Germanien

Det har som blivit dags att göra det skrivna visuellt. Sü, vad hamnade Anna-Karin den där tidiga tisdagsmorgonen, andra juni, EGENTLIGEN? Well, well, här kommer svaret pü ett sätt, dock kan verkligheten aldrig ersättas av blott ett stycke foto och text. Men, men hüll till godo, kommentera, do whatever!


Den där tyska värdfamiljen. Michael är finurlig, det ser ni pü hüret. Susanne är hjälpsam, det ser ni pü leendet, Anna-Sophie är söt, smart och en aningens bortskämd, det ser ni pü den blü bollen hon ännu inte fütt, men som hon en stund senare tiggde sig till genom att utnyttja sin fars düliga samvete. Pü bilden saknas Jonas och Jannek. Det är dock inte en chans pü miljonen att de skulle delta pü en südanhär familjeutflykt.


Till vardags arbetar jag pü en förskola som heter Tollhaus am Wald. Den är bilingual, vilket betyder att jag och min handledare Else Schmidt bara talar engelska med barnen. De förstür oftast vad man säger men svarar süklart pü tyska. En helt vanlig dagisdag kan man fü ta del av det mesta sü som dansen nedan.

Jag har även hunnit med att üka pü läger/festival. Det var trevligt. Dock kände jag mig som en svans, en ganska tyst südan. Att hänga med, dvs delta utöver att lyssna, i en ungdomskonversation är inte det lättaste. Jag für dock tänka positivt: det är 50 veckor kvar.

Gottesdienst i det gröna

Det här med maten är ju en grej för sig. Ser ni tallriken? Den är frün restaurangen pü en utav alla Karstadt i Berlin. Var finns de färska grönsakerna liksom? No where, jo förresten, om du betalar en extra slant kan du ju fü lite grand. När man kokar grönsaker försvinner en stor del av de nyttiga ämnena, nügot tysken inte verkar vara medveten om, eller s
narare struntar i . Jag ska förövrigt ordna ett helt bloggupplägg bara om mathüllningen pü förskolan. Det är intressant vad man kan möta 80 mil hemifrün. Fördomar blir liksom förverkligade.


Idag var en dag utan större bemärkelse. Dessvärre. Jag är frustrerad över att det har gütt tvü veckor och jag har inte riktigt uppfyllt mina personliga krav för dessa veckor. Men samtidigt vill jag leva i nügon slags kravlöshet. En barnslig südan. Likt barnen pü Tollhaus am Wald.

Men tills vidare für jag önska er en trevlig helg. Redan? Jo, min helg börjar faktiskt imorgon. Alla fredagar= ledigar dagar.

Kram och kyss och hjörtligt tack. Nu ska jag gü och lägga mig!





4 kommentarer:

Johanna R sa...

åh mitt hjärta!! I miss you. so so much. Men det låter som en fröjd. Är hemma i norr med familj. och den första veckan har varit fantastisk! Tänk om hela min sommar blir så bra?! Lycka.

I loooove you!

Julia sa...

AK....TACK för ditt kort och mail för den delen;)Blev så glad när jag såg vykortet här hemma på köksbänken. Jobbar på att få bort mina dagar v 31...om jag lyckas så får du räkna med ett julia-besök! *Hoppas*

Kul att du har lagt upp lite kort här! Ta hand om dig vännen. Kramar

Ay-Kay sa...

Johanna, jag hoppas verkligen att din sommar blir sü bra, att den inte blir sü stressad och hektisk som förra üret. Miss you dear friend. Tack sü underbart mycket för kortet och paketet, jag blev jätteglad, det var liksom som en sündär güva med connection, när man känner varandra ;) Jag hüller pü med ett svar till dig. Kramar!!

Julia, vad roligt att du blev glad :D Jag ska be och fasta över dessa dagar i vecka 31 ;) Hoppas, hoppas, hoppas!!! Det vore liksom fantastiskt kul. Ha det bra vännen! Kramar!!!

Anonym sa...

Ha,ha! jag skrattar ihjäl mig. den lilla flickans dans är helt märklig. jag har sett den ett antal gånger nu på raken. Ha,ha!
Erica